Metoder & teorier

De metoder som används i Louise Forsgren Konsult AB:s verksamhet, bygger på flera olika teorier som beskrivs mycket kortfattat och förenklat nedan.

Psykodynamisk teori
Den psykodynamiska teorin används i första hand för att förstå djuppsykologiska perspektiv.

Det som hänt i en persons barndom kan påverka händelser senare i livet, t ex en person som blivit lämnad och övergiven av sina föräldrar under barndomen kan känna övergivenhet i relationer i vuxenlivet eller överge/lämna själv. Denna känsla kan prägla relationer till andra och en själv och försvåra för personen. Genom att koppla ihop dåtid med nutid ökar möjligheten att komma tillrätta med det man upplever som svårt.

Systemteori
Denna teori används bland annat för att förstå hur olika system t ex arbetsplats och familj påverkar varandra, men också hur olika personer inom ett system t ex familjen påverkar varandra. Om t ex en part ändrar sitt sätt att agera mot den andre (partner, arbetskamrat, släkting mm) är det troligt att den andre också ändrar något i sitt beteende. I handledning används detta perspektiv t ex för att tydliggöra påverkan mellan klient – behandlare – organisation och vice versa. I psykoterapi används perspektivet för att förstå och hantera det sammanhang man befinner sig i.

KBT
Detta perspektiv används i första hand för att hjälpa patienter eller handledda att hantera en nusituation. Fokus läggs t ex på vilka tankar och känslor som väcks i en situation och hur man kan hantera dem. Vidare att se olika beteenden och deras funktion. Om en förälder uppmärksammar och belönar positivt beteende istället för negativt beteende är det t ex troligt att barnet gör mer av det önskvärda beteendet. Skalor d v s ”hur jobbigt är det här för dig på en skala 1-10” är ett konkret exempel på hur detta perspektiv används i såväl handledning som psykoterapi.

Relationell psykoterapi
Denna vidareutveckling av psykodynamisk teori fokuserar på relationer; dels patientens relationer med familj, vänner och arbetskamrater, men också på relationen i terapirummet mellan patient och terapeut. Det som händer i denna terapirelation lyfts upp och kopplas till patientens övriga relationer.

Det blir så att säga en lärosituation i terapirummet, som patienten kan använda på andra arenor. Perspektivet innebär också en fokusering på t ex affektmedvetenhet (känslor) och kommunikation. Detta innebär bland annat att man kartlägger hur en person i psykoterapi eller handledning kan använda sina känslor t ex ledsenhet och ilska, vad som väcker dessa känslor och hur man kan hantera dem konstruktivt.

Anknytningsteori
Denna teori utgår ifrån att människor har olika anknytningsmönster från sin barndom, som också aktiveras i andra relationer i vuxenlivet (t ex med egna barn, arbetskollegor, make/maka). En person med en otrygg anknytning har t ex svårare att lita på andra än en person med trygg anknytning. Dessa mönster förs också in i terapirummet/handledningsrummet. Att se och förstå dem kan göra att patienten/den handledde ökar förståelsen för sig själv, ökar förståelsen för andra, ändrar kommunikationsstil eller ändrar invanda mönster.

Affektteori

Denna teori hanterar känslor. Förståelse av egna och andras känslor är viktig i all mellanmänsklig kommunikation. Ett viktigt begrepp i teorin är affektintoning, vilket innebär att förstå aktuell situation, den känsla som väcks och vilka åtgärder man har möjlighet att vidta. Att förstå affekter är primärt för såväl psykoterapipatienter som handledda.